FARSDAG

Igår var det Farsdag. Leon och Williams första. ♥
& jag kunde inte ha önskat en bättre pappa till Leon än vad William är.

W fick en Moccamaster i farsdagpresent. Kaffebryggarnas Rolls-Royce. En vit, så den passar bra ihop med resten av våra vita köksmaskiner. Leon har bra smak när det gäller kaffe. Lika bra smak som när det gäller val av föräldrar! 😉

Annars då… Livet som mammaledig rullar på. Vi mår äntligen bra allihopa i den här lilla familjen efter diverse sjukdomar och jobbiga stunder. Leon växer så det knakar och upptäcker världen mer och mer för varje dag. En pratglad och social liten kille. Mest pratglad av oss alla tror jag. Just nu är han dock inne i en period då bara mamma duger. Pappa ibland. Alla nya ansikten är lite läskiga.

Det här med att vara mamma är så himla coolt. Jag trodde att jag tyckte om min bebis så mycket som det bara gick att tycka om någon… Men för varje dag som går tycker jag om honom ännu mer. Hela kroppen bubblar av kärlek till den lilla grabben och mitt mammahjärta svämmar över av lyckan att vara just hans mamma.

Fick förresten kommentaren häromdagen att jag börjar se ut som en riktig mamma… För att jag klippt mig korthårig (var så illa tvungen, då mina blonda längder bara var ett stort trassel), sparat ut min naturliga hårfärg och har den där härliga bulldegmagen att luta bebis mot. Degmagen är väldigt mysig, det tycker jag på riktigt. Även om den bara är här på tillfälligt besök. Som kock älskar jag ju känslan av en helt perfekt deg och just så känns min mage i denna stund. Haha.

Nog om det, nu ska jag ta min tredje kopp kaffe från den nya bryggaren och ägna mig åt min lilla kille som vaknat ur sin förmiddagslur.

INSTASTORY

sarahelise.se @instagram

Ni har väl inte missat att ni kan följa min vardag på instastory, sarahelise.se heter jag där. Där lägger jag upp bilder och filmsnuttar så gott som dagligen. Så för er nyfikna som vill ha lite mer uppdatering, in och följ! Blir såklart mycket på Leon, haha. Går inte att låta bli, han är ju huvudpersonen i mitt liv!

17 / 09 / 17


Igår var vi på 1-årskalas för kusin Julia. Jättefint kalas med största fikabuffén! Den första tillställningen vi var på som en liten familj. Men vilken omställning det är att åka iväg med bebis! På kalaset hann vi knappt sitta ner för en kopp kaffe innan det skulle bytas blöja, ammas, vaggas och bebiskräkas lite på både mamma och pappa.

För att ens komma iväg på kalas ska det packas skötväska och ombyten till bebis (som kom till anvädning direkt när vi kom dit, blöjläckage). Sedan ska man själv försöka göra iordning sig mellan varven. Vilket inte är det lättaste. För att inte tala om frustationen man känner över att inse att ens kropp, hud, hår, till och med ögonfransar är totalt annorlunda från hur det var innan graviditeten. Jag tappade mina ögonfransar när jag var gravid, eller de gick av, nu har jag inga ögonfransar kvar. Håret känns fett fast det är precis nytvättat och huden är torr och glansig på samma gång. Påminner lite om tonåren?

Och den nyblivna mammafiguren… Jag har faktiskt haft fördomar för mammor som önskat komma tillbaka supersnabbt efter graviditeten. Man har burit fram ett barn med sin kropp och självklart tar det tid innan den är tillbaka igen. Eller exakt likadan som innan kommer den aldrig att bli, jag har t.ex tigerränder över hela mig som jag vet aldrig kommer försvinna. Innan graviditeten hade jag bestämt mig för att inte påverkas av mitt utseendet det första året. Men när jag var gravid längtade jag så mycket att få komma ur det otympliga skalet som jag kände mig fången i. Nu är Leon här men jag har fortfarande två storlekar kvar innan jag kan känna mig som mig själv igen. Hur man påverkas över sin kropp efter en graviditet går inte att förbereda sig på. Oavsett hur man känner, så är man är ingen sämre mamma för det. Viktigast av allt är ju(såklart!) att Leon mår bra.

Så stolt över den lilla familj vi har skapat.♥

MIDSOMMAR


 

Lugnaste midsommar i år! Som höggravid är det inte mycket man vill göra förutom att äta och sova och det var precis hur midsommar spenderades detta år. Min mamma och bror kom till oss på midsommarafton. Vi käkade lite, spelade sällskapsspel och tog det bara lugnt. Sedan till söndagen kom W’s syster och mamma, blivande lilla kusin Julia och Maggan. Fikade på rester och satt ute och njöt av svensk sommar.

PINK HAIR


La upp denna bild på instagram med hashtag #pinkhair. Håret ser ju rosa ut på bilen men sanningen är att det bara är jag som har lekt i en app där man kan ändra härfärg. Jag har alltså inte färga håret rosa, även om det skulle vara ganska kul att göra det. Men sålänge som jag har en bebis i magen kommer jag inte våga ha några konstgjorda färgkemikalier i mitt hår. Har faktiskt varit väldigt försiktig, rentutav lite nojig med allt som inte kan uteslutas 100% från att skada bebis. Från att jag fick reda på att jag var gravid har jag självklart inte rökt/snusat/druckit alkohol eller tagit droger. Men har även undvikit energidryck (och på senare tid dricker jag bara koffeinfritt kaffe, då jag läste att koffein ev kunde skada bebis), knappt sminkat mig (undantag från ett fåtal tillfällen. Ex då denna bild togs), endast använt parfymfria produkter till hudvård/hårvård, parfymfritt tvättmedel och inget sköljmedel, inte hållit på med starka rengöringsmedel, inte använt målarfärg. Råkade måla naglarna en gång och läste i efterhand att det kunde orsaka fosterskador och fick panik. Gick och köpte speciellt framtaget borttagningsmedel utan gifter och tog bort det direkt. Plus att jag undvikit massor av mat som rött kött, rå fisk, opastöriserade ostar, chark har jag fryst 3 dygn innan jag ätit det och lakrits försöker jag att inte vräka i mig, trots att det är mitt favoritgodis.

Mycket av det här kanske anses överdrivet och jag själv kan nästan tycka det också. För jag vet att många kör på precis som vanligt när de är gravida och föder helt friska barn utan några som helst problem. Men jag klarar inte av tanken att något skulle bli fel på bebis och veta att det kan vara jag som orsakat felet pågrund av fåfänga. Så jag får känna mig grå och lite trist den här perioden i livet men det gör mig faktiskt inte så mycket. Jag har min pojkvän som uppmuntrar och stöttar mig i alla mina val och alltid säger att jag är fin även fast jag inte är det, haha. Och det bästa av allt, vi väntar ju på vår alldeles egna lilla bebis!

Min Instagram

Sida 1 av 5012345...102030...Sista »
Created by: Patan77.com